Visar inlägg med etikett aktivitetsersättning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett aktivitetsersättning. Visa alla inlägg

onsdag 25 april 2018

Stjälps inte vi med diagnoser av detta förslag?

Alla måste jobba lägre, förslag finns på att skruva i pensionsåldern och här kommer ett förslag från två nationalekonomer om att arbetsgivaren ska ta över vissa kostnader för anställda som får sjukersättning.


Bygger inte detta på att all ohälsa har med arbetsmiljön att göra och om bara arbetsgivaren skärper sig håller sig folk hyfsat friska?


Jo, här kom det. En ekonomiskt svag kommun lär knappast anställa någon som har hörapparat eller går med käpp. Och om man blir sjuk under innevarande anställning kanske man får onda ögat av att arbetsgivarens kostnader spränger kostnadsvallen. Det går inte att komma ifrån att man blir en jobbig budgetpost som kostar staten pengar och nu skjuter vi över den någon annanstans.

>> Till Dagens samhälles artikel (Båda bilderna är kopierade ur artikeltexten.)


tisdag 24 april 2018

För få beviljas sjuk- och aktivitetsersättning

Riksrevisionen har räknat ut att personer som nekas sjuk- eller aktivitetsersättning förlorar cirka 125 000 kronor per år, de närmaste tre åren efter avslaget. Många blir också sämre i sin sjukdom av beslutet.

"Det finns inget som tyder på att Försäkringskassan tolkar de nuvarande reglerna för hårt", skriver Riksrevisionen. De tycker dock att ett nekande innebär så stora negativa konsekvenser att reglerna bör ses över.

>> Mer info hos Riksrevisionen

fredag 30 mars 2018

Blir du snuvad på pengar?

En rapport från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, visar att var femte som är sjukskriven från ett jobb inom kommun eller landsting missar ersättningen via kollektivavtalet på jobbet.

Gå inte miste om dina pengar!

Den här ersättningen kan ha stor betydelse för den som är sjukskriven, skadad eller funktionshindrad. Det kan handla om flera tusen kronor.

Gå in på Afas hemsida och se om du har rätt till ersättning

Under ingången privatperson kan du läsa mer om 

torsdag 22 mars 2018

Nyheter från 1 juli 2018

Mitt i sommaren händer några saker som kan ge oss några fler kronor i plånboken.

  1. Du som har sjukpenning: Om du hade en månadsinkomst på mer än 30 000 kr innan du blev sjuk, så kan du glädje av att taket för sjukpenningen höjs. Idag kan du inte få ersättning för den del av lönen som överstiger 28 438 kr. Från den 1 juli läggs taket vid en lön på 30 333 kr.
    >> Regeringens pressmeddelande
  2. Du som har sjuk- eller aktivitetsersättning: Om du inte har arbetat eller har haft låga inkomster får du garantiersättning från Försäkringskassan. Åldern styr hur stor ersättning du får (och hur länge du har bott i Sverige). Nu höjs garantiersättningen med 300 kr den 1 juli. Glöm inte bort att kolla om du har rätt till bostadstillägg. Har du redan bostadstillägg ska du ha fått en höjning den 1 januari i år.
    >> Regeringens pressmeddelande


tisdag 22 december 2015

Ersättningar 2016, vissa går upp och andra ner

Ena året blir det mer pengar plånboken, andra blir det mindre. Det är inte alltid lätt att förstå varför. Här kommer en kortfattad förklaring till hur det hänger ihop.


Pensionen höjs för dig över 65

Efter flera magra år höjs inkomst- och tilläggspensionen (gamla ATP) med 4,2 % nästa år, skriver Pensionsmyndigheten. I genomsnitt betyder det 450 kr mer i månaden före skatt. Den som har premiepension också (där du själv väljer fonder) kan få cirka 30-40 kr mer i månaden.

Den som har mest garantipension (alltså grundskyddet för den som har haft låg eller ingen inkomst) får en höjning på cirka 1,5 %.

Vad påverkar?

  • Balanseringen (kallas även bromsen) gör att en hel del pengar flödar tillbaka till pensionärerna igen. Beräkningen här är väldigt komplex och utgår ifrån hur inkomsterna förändras i Sverige. Syftet med bromsen är att finansieringen av pensionerna ska vara långsiktig.
  • Eftersom inflationen är något negativ betyder detta att köpkraften kan få sig en hyfsad knuff i rätt riktning. Så plus i pensionen och svag inflation ger mer pengar att handla för.

>> Läs mer på Pensionsmyndighetens hemsida

Sjukpenningen, sjuk- och aktivitetsersättningen sjunker


Varför då, kan man undra? Jo, här är det helt andra mekanismer som styr, nämligen prisbasbeloppet. Detta basbelopp följer konsumentprisindex (ungefär prisutvecklingen i samhället). Tanken med allt vi får från Försäkringskassan är att vi ska behålla samma värde oavsett om priserna går upp eller ner.

Nu går priserna ner

När priserna sjunker gör prisbasbeloppet det också (från 44 500 till 44 300 kr). Samtidigt sjunker ersättningarna från Försäkringskassan. För de flesta som har sjuk- eller aktivitetsersättning på garantinivå (grundskyddet för den som har haft låg eller ingen inkomst) blir det 40 kr mindre i plånboken.

måndag 19 oktober 2015

Dags att besöka ditt lokala servicekontor?

Telefoner, datorer och mobiler i all ära, men ibland vill man ju prata med en livs levande människa. Helst vill man inte springa runt bland en massa kontor, utan tänk om alla kunde finnas under samma tak? Visst är det nästan för bra att vara sant?


Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket

Dessa tre giganter finns på många orter under samma tak.  Så har du frågor kring deklarationen, kanske du samtidigt vill kolla hur din ålderspension artar sig eller hur du ska tänka kring sjukskrivningen.

>> Här har du hela besökslistan med öppettider




måndag 14 september 2015

Kan man få diagnoskapital från Alecta?

Man kan tycka att det är många kockar i soppan när man blir sjuk. Så det är inte märkligt om man blandar bort korten.

Alecta betalar förvisso ut en hel del pengar till sjuka privatanställda tjänstemän, men diagnoskapitalet hör hemma i toppen av pyramiden. Alecta bor på mitten.

Så här funkar det

Längst ner i pyramiden står det staten. I det här fallet betyder det sjuklön från arbetsgivaren, för den som jobbar, eller sjukpenning från Försäkringskassan. Sjuk- eller aktivitetsersättning kan du också få från Försäkringskassan om du varit sjuk en längre tid.

I mitten står det jobb. Här kommer Alecta in för dig som är privatanställd tjänsteman. Din arbetsgivare anmäler dig till Collectum/Alecta när du har varit sjuk i mer än 90 dagar så får du ett tillskott till sjukpenningen.

Du som räknas som privatanställd arbetare (jobbar på bygge, lager eller i butik, eller inom hotell/restaurang) får pengar från Afa försäkring. Du kan inte räkna med att din arbetsgivare anmäler dig utan det får du göra själv. Hör av dig till Afa sjukdag 15 och se om du kan få ersättning redan då. Detsamma gör du om du beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning.

Jobbar du inom landstinget eller kommunen får du också ersättning från Afa försäkring. Hör av dig dit sjukdag 90. Detsamma gör du om du beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning.

Du som jobbar statligt får sjuklön via arbetsgivaren så länge du har sjukpenning. Blir du sedan beviljad sjuk- eller aktivitetsersättning kan du få ersättning från SPV.

I toppen ligger din privata sjukförsäkring, om du har en sådan. Du kan ha tecknat på egen hand eller så ingår den i en facklig försäkring eller en försäkring via arbetsgivaren. Här kan du ha turen att kvittera ut ett diagnoskapital när du får diagnosen ställd. Inget att jubla över i sig, men ett litet tillskott på cirka 50 000 kronor är ju inte att förakta.

Så kolla ditt lönebesked! Om arbetsgivaren ordnar en gruppförsäkringar dras det ofta pengar direkt från lönen. Ring annars facket och hör om du har en gruppförsäkring via dem. Annars kan du rota runt bland försäkringspapperen hemma och se om du hittar en privat försäkring.

Bra tips!

Ersättningskollen är en toppensajt att kika på för att få lite koll på ersättning vid sjukdom det första året.
Konsumenternas försäkringsbyrå har bra information om sjukförsäkringar. Dit kan man också ringa.

onsdag 15 juli 2015

Vem är du? Jobbar du heltid och har kollektivavtal på jobbet?

Min MS är så pass resonabel att jag jobbar heltid med undantag får några enstaka "hack i banan". Att orka jobba heltid ger förstås mer pengar än om jag är sjukskriven. Men tack vare min tjänstepension blir det inte några jättetapp.

Så här ser mitt försäkringsliv ut

Blått = Försäkringskassan
Mellangrönt = vad min arbetsgivare betalar enligt lag
Ljusgrönt = vad min arbetsgivare betalar enligt kollektivavtalet och min tjänstepension
Rött = min privata sjukförsäkring som är en gruppförsäkring via arbetsgivaren.

Beloppet 27 812 kr
Beloppet delar tabellen i två. Hade jag inte rätt till de ljusgröna delarna från kollektivavtalet, skulle jag efter sjukdag 90 tappa en hel del pengar.






När behöver jag vara lite alert själv?

Faktum är att i mitt fall rullar nästan allt på utan att jag behöver lyfta ett finger. De blå och gröna delarna sköter min arbetsgivare om. Men jobbar du inom LO-kollektivet får du se till att få ut delar av de ljusgröna delarna själv från Afa.

De röda pilarna, min privata försäkring, måste jag hantera själv. Den första pilen, diagnoskapitalet på 50 000 kr, fick jag ut genom att skicka in en kopia av min journal till försäkringsbolaget.

Den andra pilen, sjukdom efter 90 dagar, orkar jag faktiskt inte bry mig om! Jag förstår att det låter kaxigt, men jag får ut så pass mycket pengar via kollektivavtalet så denna pil ger mig inte så mycket. Arbetsinsatsen för mig är dock rätt omfattande... Även om vi är försäkrade till tänderna kan vi aldrig få ut mer försäkringspengar än vad vi skulle tjäna i lön efter skatt.

Den tredje pilen, om jag någon gång får sjukersättning, kommer jag att bevaka. Det är denna pil som gör att jag fortfarande betalar för min sjukförsäkring. Jag behåller också min livförsäkring eftersom jag skulle kunna få ut ett förtidskapital om jag får sjukersättning.

Fler artiklar

>> Vem är du? Är du under 25
>> Ekonomitips till alla mammor
>>Varför är det bra med kollektivavtal på jobbet? Räcker inte pengarna från Försäkringskassan?
>>Jobbar du inom LO-kollektivet? Då måste ju själv säga till när du sjuk för att få ut pengar från kollektivavtalet (Afa).

söndag 17 maj 2015

Fiffiga länkar

Ibland kan man få surfa på ett tag innan man hittar det man söker efter. Det mesta på den här sidan handlar om försäkringar, men en och annan bra patientlänk har också letat sig in.

Få koll med Ersättningskollen

Har du ingen aning om hur sjukprocessen ser ut och om du kan få pengar genom jobbet när du är sjukskriven?  Då föreslår jag att du botaniserar runt i Ersättningskollen - en bra informationssajt som beskriver hur det funkar - och som har vunnit många priser för bästa mikrosajt.

Direktlänkar till Försäkringskassan


  • Vill du räkna på hur stor din sjukpenning kan bli? Det räknar du lätt ut i Kassakollen. Här kan du också räkna på föräldrapenning, vab och bostadsbidrag.
  • Går du på en återkommande behandling - exempelvis om du med MS får Tysabri eller Mabthera? Eller är det dags för rehabilitering? Då kan du ansöka om förebyggande sjukpenning. Varför ta flex eller en semesterdag om du kan få ersättning från Försäkringskassan?
  • Gör din sjukdom att du sjukskriver dig kring tio dagar per år? Då kan du ansöka om särskilt högriskskydd. Tillsammans med arbetsgivaren fyller du i din sjukhistorik cirka ett år bakåt i tiden. Din läkare fyller i ett separat intyg. Min erfarenhet är att om alla papper kommer in korrekt ifyllda, så får man ett ok från Försäkringskassan med vändande post.
  • Du som har en funktionsnedsättning hittar alla tänkbara tjänster på sidan för funktionsnedsättningar. 
  • Har du sjuk- eller aktivitetsersättning kan du ha rätt till bostadstillägg.

Direktlänk till Pensionsmyndigheten

Är du ålderspensionär kan du också ha rätt till bostadstillägg, men du får ansöka hos Pensionsmyndigheten.

Dagens patient

"Vi som vet mer mår bättre", är parollen hos Dagens patient. "Forskning visar att patienter som vet mer om sin sjukdom också mår bättre - med kunskap och hjälpmedel kan många människor få större makt över sin situation.

Patientorganisationer


Bra medicinsk information

Vårdguiden, 1177
Medicinsk ordbok,  med över 10 000 förklaringar till medicinska termer
Neurologi i Sverige, en tidning för främst läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt (men när tidningen ligger öppen utan inloggning så går den ju att nå för oss andra också). Man kan också prenumerera på deras nyhetsbrev.
Svenska MS-sällskapet, mycket information (checklistor, metodbok, information om läkemedel, symtom etc.) för sjukvårdspersonal inom MS-vården.
Netdoktors sidor om MS
Svenska neuroregister
Patientlagen, på 1177
Patientlagen, riksdagens hemsida
Vårdkedjerapporten - stora brister i vårdkedjan vid MS


lördag 9 maj 2015

Sjukpyramiden, del 2

Då var det dags att kika lite mer på det gröna blocket. De "gröna pengarna" betalar arbetsgivaren ut till dig vid sjukdom.


Både lagen och kollektivavtalet ser till att du får ersättning

  • Det mörkgröna har du rätt till enligt lagen. 
  • Det ljusgröna och lila* får du genom kollektivavtal**. De lila bitarna kan ge dig ersättning upp till en månadslön på cirka 140 000 kr.

Försäkringskassans lönegräns på 27 812 kr/mån viktig även här

Försäkringskassans lönegräns skär bilden nedanför mitt itu, som du ser. Men ersättningen som du kan få via jobbet stannar inte vid 27 812 kr/mån om du tjänar mer än så.
Exempel: Tjänar du 30 000 kr i månaden och har varit sjuk i 30 dagar, så ser sjuklönen till att du får 90 % av din lön utbetald - även för den del av som ligger ovanför Försäkringskassans gräns.

De lila delarna ger dig olika mycket i ersättning...
... beroende på var du jobbar och vilket kollektivavtal som finns på arbetsplatsen. Bäst är staten, som betalar ut hela 90 % av lönen till och med sjukdag 360. (På bilden står det sjukdag 365 eftersom Försäkringskassan har sin brytpunkt då).



Mer information om kollektivavtalet
>> LO:s kampanj Facket försäkrar, för privatanställda arbetare

* Räknas du som privatanställd arbetare (kollektivavtalet mellan SAF och LO) får du inga "lila pengar" utbetalda.
** Mellan tummen och pekfingret verkar 75 % av företagen kollektivavtal. Det kan förstås finnas försäkringar på arbetsplatser som saknar kollektivavtal, men hur försäkringsskyddet ser ut där upp till den arbetsgivaren.


söndag 26 april 2015

Diagnosresans tre försäkringsdelar

1. Sjukskrivning, hur funkar det?

Korta sjukskrivningar är vi nog vana vid allihop, men hur funkar en längre sjukskrivning? Finns det mer pengar att hämta utöver sjuklön från jobbet och sjukpenning från Försäkringskassan?
>> Läs mer om sjukskrivningsprocessen

2. Med en diagnos - kolla om du kan få ut ett diagnoskapital

Hösten 2011 sökte jag ett annat jobb och ögnade därför igenom alla försäkringsvillkor jag hade. Än visste jag inte att jag hade MS, men jag lade på minnet att jag skulle kunna få ut ett diagnoskapital om jag åkte på en allvarlig sjukdom.

När diagnosen blev ett faktum, den 17 februari 2012, skickade jag in min ansökan och fick ut 50 000 kronor på ett bräde.
>> Läs mer om diagnoskapital

3. Sjuk- eller aktivitetsersättning

Det vi fram till 2003 kallade förtidspension heter numera sjuk- och aktivitetsersättning. 

  • Aktivitetsersättning: för den som är 18-29 
  • Sjukersättning: för den som är 30-64

Blir du beviljad sjuk- eller aktivitetsersättning har du en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som innebär att du troligen inte kommer kunna jobba heltid igen. Då kan det finnas mer pengar att hämta ut från en privat försäkring eller en försäkring du har via facket/arbetsgivaren.
>> Läs mer om extrapengar vid sjuk- eller aktivitetsersättning

onsdag 11 mars 2015

Bostadstillägg, vad är det?

De flesta av oss vet nog vad bostadsbidrag än, medan bostadstillägg kanske är en främmande fågel. Syftet är ändå detsamma. Har du låg ålderspension eller har sjuk- eller aktivitetsersättning? Då kan du undersöka om du har rätt till bostadstillägg.

Du som har sjuk- eller aktivitetsersättning

Har du höga boendekostnader och är ensamstående, kan du få ett bostadstillägg från Försäkringskassan med upp till 4 650 kr. Är du gift eller sambo kan du som mest få halva beloppet. Hela hushållets inkomster och kostnader vägs ihop.

Du som är ålderspensionär

Du som har låg ålderspension, kan också ansöka om bostadstillägg, men då från Pensionsmyndigheten.

lördag 7 mars 2015

Och så ska man få ångest över pensionen också...

Nu i början av mars börjar pensionskuverten rulla in. Kanske gör ni som min man, svär åt kuverten och lägger dem i en hög? Själv kastar mig med glädje över kuverten, men jag tillhör en mikroskopisk minoritet och är dessutom yrkesskadad efter snart tolv år i pensionssvängen.

Tips oavsett var du är i livet

1. Orkar du jobba? 
Att jobba mycket och länge ger högre pension. Ja, det är sant, men är man långtidssjukskriven låter det förstås som ett hån. Att både sjukpenning och sjukersättning är pensionsgrundande är väl en lindrig tröst i sammanhanget.

2. Är du gift eller registrerad partner?
Din äkta hälft kanske jobbar och tjänar mer än du gör. Då kan hen lätt som en plätt föra över sin premiepension till dig. Man fyller i en blankett hos Pensionsmyndigheten och skickar in den.

3. Gå in på minpension.se och kolla på din TOTALA pension
Det orange kuvertet säger vad du får från staten, alltså via Pensionsmyndigheten. Men har du jobbat tidigare eller om du jobbar nu har du säkert en tjänstepension också. Kanske tillkommer det några kronor?

4. Öppna alla dina kuvert och kolla om du har återbetalningsskydd
Oavsett om du jobbar nu eller har gjort det tidigare kan du ha valt återbetalningsskydd på vissa pensionsförsäkringar.

  • Har du inte försörjningsansvar för någon hemma, så TA BORT återbetalningsskyddet. 
  • Har du små barn hemma som du försörjer, så behåll skyddet tills de flyttar hemifrån.
  • Är du gift eller sambo och hen tjänar mer? Låt då äkta hälften/sambo stå för återbetalningsskydd och andra försäkringar till familjen.

Vad är återbetalningsskydd?
Kortfattat är det så här: Återbetalningsskydd PÅ = Din familj kan få pengar efter dig om du dör innan du fått ut hela din pension. Återbetalningsskydd AV = Okända människor, med samma pensionsförsäkring som du, får dela på dina pengar när du har dött. Men om dessa okända människor dör före dig, får du ta del av de summor som de inte fick glädje av.


torsdag 5 mars 2015

Har du beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning?

Då kan det vara bra att kontrollera försäkringarna igen. Kanske har du möjlighet att få ut ett extra tillskott? Konsumenternas försäkringsbyrå har bra allmän information. Ditt försäkringsbolag kan ge dig detaljerad information om vad som ingår.

Om du har en sjukförsäkring

1. Medicinsk invaliditet
Får du en bestående funktionsnedsättning, av en olyckshändelse eller sjukdom, kan du få ersättning för medicinsk invaliditet. Ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp.

Försäkringsbranschen använder sig av en gemensam tabell när de bedömer hur stor ersättning du kan få. Hos Konsumenternas försäkringsbyrå finns mer information.

2. Ekonomisk invaliditet
Om din sjukdom eller en olyckshändelse gör att du inte kan arbeta, kan du få ersättning för ekonomisk invaliditet. Men då måste försäkringsbolaget bedöma att du är så kallat bestående arbetsoförmögen. En del försäkringsbolag betalar bara ut ersättningen om du har beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Läs mer hos Konsumenternas försäkringsbyrå.

Om du har en olycksfalls-, sjuk- eller livförsäkring

Förtidskapital
Ett förtidskapital kan vara kopplat till en annan försäkring (olycksfall, sjuk, eller livförsäkring). Ett förtidskapital innebär att man oftast får ett engångsbelopp som ersättning för att man är arbetsoförmögen till minst 25 % - och att det bedöms vara bestående. Konsumenternas försäkringsbyrå har allmän information.