Visar inlägg med etikett Försäkringskassan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Försäkringskassan. Visa alla inlägg

onsdag 26 september 2018

Har din sjukpenning dragits in?

Afa försäkring kan fortsätta betala ut ersättning till dig som jobbar inom kommun och landsting, även om Försäkringskassan drar in din sjukpenning, oftast efter sjukdag 180. Jag hoppas att alla som har en pågående utbetalning från Afa - och som tillhör målgruppen - har fått skriftlig information om detta.

Detta gäller från 1 juni i år

Tänkbart scenario


  • Du har ett jobb inom kommunen eller landstinget. 
  • Du har varit sjukskriven en tid och fått sjukpenning från Försäkringskassan.
  • Nu infaller sjukdag 181 och Försäkringskassan prövar då din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Försäkringskassan kanske nu drar in sjukpenningen och hänvisar dig till ett vanligt förekommande arbete på hela arbetsmarknaden.
  • Du har fortfarande ett läkarintyg på att du inte kan jobba fullt ut, utan behöver vara sjukskriven.
  • Din arbetsgivare har också angett att du inte jobbar fullt ut, utan arbetar mindre på grund av sjukdom (enligt kollektivavtalet Allmänna bestämmelser, AB).

Så här anmäler du

  • Skicka in beslutet från Försäkringskassan och läkarintyget.


Afas ersättning slutar gälla



>> Mer information från Afa

onsdag 25 april 2018

Stjälps inte vi med diagnoser av detta förslag?

Alla måste jobba lägre, förslag finns på att skruva i pensionsåldern och här kommer ett förslag från två nationalekonomer om att arbetsgivaren ska ta över vissa kostnader för anställda som får sjukersättning.


Bygger inte detta på att all ohälsa har med arbetsmiljön att göra och om bara arbetsgivaren skärper sig håller sig folk hyfsat friska?


Jo, här kom det. En ekonomiskt svag kommun lär knappast anställa någon som har hörapparat eller går med käpp. Och om man blir sjuk under innevarande anställning kanske man får onda ögat av att arbetsgivarens kostnader spränger kostnadsvallen. Det går inte att komma ifrån att man blir en jobbig budgetpost som kostar staten pengar och nu skjuter vi över den någon annanstans.

>> Till Dagens samhälles artikel (Båda bilderna är kopierade ur artikeltexten.)


tisdag 24 april 2018

För få beviljas sjuk- och aktivitetsersättning

Riksrevisionen har räknat ut att personer som nekas sjuk- eller aktivitetsersättning förlorar cirka 125 000 kronor per år, de närmaste tre åren efter avslaget. Många blir också sämre i sin sjukdom av beslutet.

"Det finns inget som tyder på att Försäkringskassan tolkar de nuvarande reglerna för hårt", skriver Riksrevisionen. De tycker dock att ett nekande innebär så stora negativa konsekvenser att reglerna bör ses över.

>> Mer info hos Riksrevisionen

torsdag 22 mars 2018

Nyheter från 1 juli 2018

Mitt i sommaren händer några saker som kan ge oss några fler kronor i plånboken.

  1. Du som har sjukpenning: Om du hade en månadsinkomst på mer än 30 000 kr innan du blev sjuk, så kan du glädje av att taket för sjukpenningen höjs. Idag kan du inte få ersättning för den del av lönen som överstiger 28 438 kr. Från den 1 juli läggs taket vid en lön på 30 333 kr.
    >> Regeringens pressmeddelande
  2. Du som har sjuk- eller aktivitetsersättning: Om du inte har arbetat eller har haft låga inkomster får du garantiersättning från Försäkringskassan. Åldern styr hur stor ersättning du får (och hur länge du har bott i Sverige). Nu höjs garantiersättningen med 300 kr den 1 juli. Glöm inte bort att kolla om du har rätt till bostadstillägg. Har du redan bostadstillägg ska du ha fått en höjning den 1 januari i år.
    >> Regeringens pressmeddelande


lördag 4 november 2017

Kan man lita på sjukförsäkringen?

Om inte du själv har drabbats, så känner du säkert en eller flera som fått sin ersättning från Försäkringskassan ifrågasatt eller indragen.

I radioprogrammet Kluvet land får vi höra hårresande exempel. En långtradarchaufför med en handskada tvingas ta tjänstledigt för att söka ett nytt jobb - istället för att rehabilitera sig färdigt. Försäkringskassan kan ha en idé om att den sjukskrivne har arbetsförmåga inom ett annat område - ibland till någon typ av fantasijobb som alla andra, inklusive Arbetsförmedlingen, vet inte finns.

I artikeln från SvD går LO till angrepp. Man blir inte frisk för att man blir fattig. Löntagare måste kunna lita på sjukförsäkringen och vara kvar på en arbetsplats där anpassning och rehabilitering redan är påbörjad.

onsdag 1 november 2017

Allt du behöver veta om socialförsäkringen

Vi som har en diagnos och en rullande ersättning från Försäkringskassan kanske redan kan ganska mycket, men hur fungerar det när man ska resa utomlands? I broschyren Socialförsäkringen (länk längst ner) får du koll på helheten.

Behöver du hjälp med resan till jobbet?
Är det resehjälp som behövs istället för sjuklön eller sjukpenning. Se sidan 9.

Att resa utomlands
Det hittar du information om på sidan 16-17.

Föräldrar som inte lever ihop
Information finns på sidan 33.

Vilka ändringar ska du anmäla till Försäkringskassan?

  • Ändrade inkomst- och bostadskostnader
  • Om du gifter eller skiljer dig
  • Om du ska åka utomlands och vara borta en tid.

Mer information finns på sidan 45.

Att bli negativt överraskad är aldrig kul
Så varför inte läsa relevanta avsnitt när andan faller på? Vem vet, vi kanske hittar något vi har missat.

>> Länk till Försäkringskassans broschyr

måndag 11 september 2017

Prisbasbeloppet skuttar upp 700 kr 2018

Ja, då börjar de nya basbeloppen rassla in så smått. Prisbasbeloppet baseras på prisutvecklingen i samhället och tar nu ett skutt från 44 800 kr till 45 500 kr .

Tanken är i grund och botten att ersättningarna inte ska urholkas när priserna stiger. Sedan lär ingen bli mycket rikare på denna höjning på 700 kr eller 1,56 procent från 2017. En ogift pensionär som har hel garantipension får exempelvis 124 kr mer i månaden att röra sig med.

Vad får jag i plånboken?


  • Den som vill grotta ner sig i de olika beloppen får vänta in dokumentet Aktuella belopp 2018 från Försäkringskassan. Än finns det inte på plats, men den som väntar på något gott...
  • Får du pengar från annat håll också, Afa försäkring eller Alecta? Då görs motsvarande "skutt" även där, vilket kan innebära någon extra slant på kontot.
  • När vi närmar oss årsskiftet kommer du att få dina egna belopp uppdaterade också. Förvänta dig dock inga pengaregn.

tisdag 18 juli 2017

Någon extra krona i garantiersättning?

Garantibeloppet för sjuk- och aktivitetsersättningen höjdes den 1 juli med 0,05 prisbasbelopp. Eftersom ett prisbasbelopp i år är 44 800 kronor, borde höjningen ligga på 2 240 kr (i månaden antar jag). Garantibeloppet får den som tidigare haft låg eller ingen inkomst.

Så här ser garantiersättningen ut från 1 juli:

Om du har fyllt

  • 19 år men inte 21 år = 8 027 kr före skatt varje månad
  • 21 år men inte 23 år = 8 213 kr före skatt varje månad
  • 23 år men inte 25 år = 8 400 kr före skatt varje månad
  • 25 år men inte 27 år = 8 587 kr före skatt varje månad
  • 29 år men inte 30 år = 8 960 kr före skatt varje månad
  • 30 år = 9 147 kr före skatt varje månad

Har man redan en ersättning som är större en garantinivån ligger ersättningen still, alltså 64,7 procent av din antagandeinkomst.

>> Läs mer i Försäkringskassans pressmeddelande
>> Aktuella belopp från Försäkringskassan

onsdag 4 januari 2017

Nya belopp från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten

Vid årsskiftet händer det alltid ett och annat med ersättningen vi får från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten, eftersom vi får nya basbelopp.

Ersättningar från Försäkringskassan

Här är det prisbasbeloppet som används för olika beräkningar. Det justeras efter konsumentprisindex och den 1 januari 2007 åkte det upp med 500 kr (från 44 300 kr till 44 800 kr). Försäkringskassan bjuder inte på så många bra räkneexempel, så här kommer Swedbanks uträkningar i repris.
  • Högsta sjukpenninggrundande inkomst (SGI) höjs med 3 800 kronor per år. Det innebär att den högsta sjukpenningen höjs med 8 kronor per dag. Det blir knappt 60 kronor före skatt för en vecka med sjukpenning. För den som inte ligger i SGI-toppen blir ersättningen förstås lägre.
  • Garantipensionen höjs med ca 90 kronor per månad för ogift och med ca 80 kronor per månad för en gift pensionär.
  • Högre SGI innebär också en höjd högsta ersättning i föräldraförsäkringen. Tar man ut full föräldrapenning till högsta nivå innebär det 320 kronor mer per månad före skatt.
  • Även studiemedlen höjs. För heltidsstuderande höjs de med 112 kronor till 10 017 kronor för en fyraveckorsperiod.

Glöm inte att Försäkringskassan har nya handläggningsrutiner

Det blir nu viktigare att intyg och papper kommer in i god tid, så att du inte går miste om ersättningen. Ditt nya läkarintyg kommer inte längre att gälla som en ny och automatisk ansökan om sjukpenning.

När jag ifrågasatte handläggningen av min sjukpenning (jag fick rätt, de hade gjort fel) passade jag också på att lägga in en notering om att jag vill att alla nya läkarintyg ska gälla som en ansökan om sjukpenning. I januari får jag se om denna manöver fungerar. 


Ålderspensionen från Pensionsmyndigheten

Får du ålderspension? Då skuttar genomsnittspensionen upp 260 kr per månad, men det kan skilja sig åt en del mellan olika grupper. Viktigt att tänka på för dig som har låg pension är om du har rätt till bostadstillägg eller inte. Kontakta Pensionsmyndigheten för mer information.

>> Mer nyårsinfo från Försäkringskassan
>> Mer nyårsinfo från Pensionsmyndigheten

fredag 9 december 2016

25 % har god koll på sjukförsäkringen

Ju äldre eller sjukare vi blir, desto bättre koll har vi. Det är väl inte så konstigt egentligen. Är man anställd och blir sjuk så betalar arbetsgivaren ut sjuklön de första två veckorna. Den tiden räcker oftast för att friskna till från förkylningar och annat tråkigt. Arbetsgivaren vill inte gärna att den sjuka smittar ner hela arbetsplatsen så att stanna hemma med feber och snorig näsa är rätt vedertaget.

Sedan har vi gruppen som inte blir frisk på några dagar, däribland oss som har en diagnos som sätter diverse käppar i hjulet.

En av fyra har god koll på den allmänna sjukförsäkringen

Ja, det är då vi som är halvgamla eller allmänt kantstötta som har koll. 42 % har noll eller dålig koll. 33 % har lagt sig i mitten, vilket väl innebär marginell till hyfad tiull. Kampanjen Laget Sverige verkar ännu inte ha fått oss att rabbla detta som ett rinnande vatten.

Arbetsförmåga eller inte?

Enligt Försäkringskassans pressmeddelande känner fyra av tio till att Försäkringskassan (bara) ska bedöma vår arbetsförmåga. Men lika många (fyra av tio) tror att Försäkringskassan tar hänsyn både till arbetsförmåga OCH hur sjuk en person är.

Bra eller dåligt att Försäkringskassan inte tar hänsyn till sjukdomen?

För att någon ska kunna bedöma ens arbetsförmåga, så är det väl bra att förstå hur sjukdomen just påverkar arbetsförmågan? Försäkringskassan tar upp ett exempel i sitt pressmeddelande som går ut på att en sjuksköterska med brutet ben förstås inte kan jobba, men det kan kanske en kontorist med samma skada. Ett benbrott är ju rätt konkret, men om inte enskilda läkare ska ha förtroendet att bedöma hur vi med MS, Parkinson, reumatism och andra sjukdomar kan arbeta så undrar jag vem som ska göra det.

Just nu har jag författat ett brev till Försäkringskassan med lektion 1 A i hur min MS fungerar och att jag några dagar (typ fem dagar på ett halvår) kan behöva gå ner från 75 % till 50 %. De tycker att tilltaget kräver ett läkarintyg, men jag kallar nu brevet "en komplettering till min ansökan". Vi får väl se om de nappar.

>> Pressmeddelandet från Försäkringskassan

torsdag 17 november 2016

"Godkänn" varje läkarintyg för att få fortsatt sjukpenning

Många av oss är nog sjukskrivna tre månader i stöten. Sedan förlängs sjukskrivningen och ett nytt läkarintyg ska skickas in. Min läkare brukar skicka intyget direkt till Försäkringskassan och jag lämnar en kopia till min arbetsgivare.

Hittills har sjukpenningen fortsatt att rulla in, men från den 1 november kan det bli ett hack i banan om vi inte bekräftar att det nya läkarintyget ska gälla som en (ny) ansökan om sjukpenning.

Voffor gör di på detta viset?

Med den nya handläggningen lär inte sjukpenning kunna betalas ut "i onödan". Tidigare har Försäkringskassan fortsatt betala ut sjukpenning medan de har väntat på en komplettering av ärendet. Om ärendet sedan avslogs måste sjukpenningen krävas tillbaka, vilket ju är trassligt för alla.

Vad ska vi göra för att utbetalningen inte ska stoppas?

Varje gång sjukskrivningen förlängs, ska vi kontakta Försäkringskassan och bekräfta att det nya intyget ska gälla som en ansökan om sjukpenning. Om vi inte själva ringer, ska handläggaren ringa oss och höra om vi vill ha fortsatt sjukpenning enligt läkarintyget (!).

Hur ofta detta ska göras är inte helt solklart. Enligt pressmeddelandet behöver vi bara göra det en gång under varje sjukperiod. Men om vi förlänger sjukskrivningen med nya intyg i flera omgångar (inte ovanligt vid en kronisk sjukdom), behöver vi inte lämna en ny bekräftelse...

Nåja, det återstår att se hur ofta vi behöver kontakta Försäkringskassan - och om de vinner något på detta eller om det blir en bökigare hantering för alla inblandade parter.

>> Läs mer i Försäkringskassans pressmeddelande

fredag 12 augusti 2016

Bra läkarintyg krävs om du blir sjuk på resan och får extrakostnader

Har du blivit sjuk på resan? Då kan du ha chans att få ersättning från din privata reseförsäkring (som ofta ingår i hemförsäkringen) - ex. för förlorad semester
  • om du har ett tydligt läkarintyg där det framgår att du är ordinerad vila 
  • om du har kvitton på oväntade extrakostnader. 


Det blå EU-kortet

Det allra viktigaste för oss med en kronisk sjukdom är ändå att se till att få med det blå EU-kortet från Försäkringskassan när vi är ute och reser. Det gör att du får vård inom EU/EES på samma sätt som landets egna invånare. 

För att du ska kunna få ersättning som rör din kroniska sjukdom bör ofta ha varit besvärsfri i ett halvår och kunna styrka det med läkarintyg.  

måndag 8 augusti 2016

Om du ska resa utomlands

Vad behöver vi med en kronisk sjukdom tänka på när vi sticker iväg på utlandssemester? Är det något speciellt vi behöver fundera på?

Det blå EU-kortet från Försäkringskassan

För att få samma vård som andra européer (i ett land inom EU eller EES) måste du ha med dig det blå EU-kortet från Försäkringskassan. Tänk på att beställa det cirka två veckor innan du reser iväg.

Skulle du bli dålig på resan och ha glömt kortet, kan du få ett provisoriskt kort faxat till vårdgivaren du är hos.

Ambulansflyg kan man inte få via Försäkringskassan, utan här krävs en privat sjukförsäkring.

>> All information på Försäkringskassans sida

Hur fungerar en privat reseförsäkring (genom hemförsäkringen)?

Egentligen täcker en privat försäkring bara nya sjukdomar som inträffar under resan - alltså sånt som drabbar oss helt oväntat och som inte är känt på förhand.

För att vi med en kronisk sjukdom ska få en chans att få hjälp med denna befintliga sjukdom krävs, enligt Konsumenternas försäkringsbyrå, i princip att vi har varit besvärsfria i minst sex månader. Detta bör vi också ha ett läkarintyg på innan vi sätter oss på planet. Men just ditt försäkringsbolag kanske resonerar annorlunda, så du bör kontakta bolaget innan du reser och se till att få skriftlig information om vad som gäller.

Behöver du förlänga reseförsäkringens giltighetstid så måste du också göra det innan du åker. Annars är du oförsäkrad den sista tiden! Du kan inte förlänga reseförsäkringen på resande fot.

>> Bra information hos Konsumenternas försäkringsbyrå

Stor risk att resa oförsäkrad - om du skulle bli sjuk

Ambulansflyg inom EU kan kosta 500 000 kronor. Ett dygn på sjukhus i USA kan kosta 40 000 kronor. Är du oförsäkrad måste du betala allt ur egen ficka.

>> Att resa oförsäkrad (länk till Konsumenternas försäkringsbyrå)

Är din sjukdom hyfsat stabil?

Reser du inom EU kan du klara dig bra med EU-kortet från Försäkringskassan - om du inte behöver ändra hemresan eller ta ambulansflyg hem.

Jag låg själv på sjukhus i London i fem dygn 2014 och tack vare EU-kortet betalade jag inte en krona. Min man tog genast kontakt med vårt försäkringsbolag Folksam, men någon ändrad hemresa blev inte aktuell.

Se upp för obehagliga överraskningar och stora kostnader

Reser du utanför EU/EES är det bra att kolla med det egna försäkringsbolaget vad som gäller. Gör det i god tid. Ett tips är också att du ringer Konsumenternas försäkringsbyrå på 0200-22 58 00 en vardag mellan 9 och 12 om du har frågor.


måndag 16 maj 2016

När du får sjukersättning och jobbar statligt

Alla ställen är bra att prata försäkringar på, exempelvis rehabbassängen på Danderyds sjukhus. Ja, kanske inte mitt under vattengympa-passet, men väl med kläder på kroppen och på väg mot tunnelbanan.


Halv sjukpenning blir nu halv sjukersättning

En badkompis jobbar halvtid inom staten. Hittills har hon haft sjukpenning till 50 % från Försäkringskassan och jobbat halvtid. Idag när vi pratades vid på telefon hade hon fått beslut från Försäkringskassan om att sjukpenningen byts ut mot sjukersättning.

Hur ska min medsimmerska få ut sjukpension från SPV?

Den som jobbar statligt har ett bra kompletterande skydd via SPV (Statens tjänstepensionsverk), exempelvis vid sjukdom. Det här är alltså pengar man får utöver sjukersättningen från Försäkringskassan.

För att min badkompis skulle slippa surfa runt gick jag in på SPV:s hemsida och plockade fram rätt faktablad. Hon ska nu

  • kontakta arbetsgivaren som ansöker om sjukpension hos SPV
  • ta med beslutet från Försäkringskassan som arbetsgivaren också skickar in till SPV.


onsdag 13 januari 2016

Snabba svar från Försäkringskassan

Nu har Försäkringskassan lanserat en ny tjänst där du kan ställa allmänna frågor och få svar inom två timmar. Du kan också kolla igenom och se vilka frågor andra redan fått besvarade. En fråga som ligger där nu är om man kan börja arbeta deltid även om man är sjukskriven på heltid.

Hoppa över känsliga uppgifter

Tänk på att inte skriva in personliga saker som personnummer och kontonummer, eftersom informationen ligger synlig för alla. Eftersom Försäkringskassan är en myndighet, så blir det du skriver allmän handling. Det betyder att Försäkringskassan är skyldig att lagra informationen och att vem som helst kan begära att få läsa de frågor och svar som har ställts.

>> Här  hittar du Försäkringskassans nya tjänst "kundo"

torsdag 7 januari 2016

Vad händer 1 januari och 1 februari?

Den 1 januari höjdes föräldrapenningens lägsta nivå - för den som har tjänat inga eller lite pengar. Tidigare kunde man få 225 kronor per dag, men nu höjs det till 250 kronor per dag. För en månad får man ut cirka 7 500 kronor i ersättning.

Den 1 februari försvinner den bortre gränsen i sjukförsäkringen, så att man slipper bli utförsäkrad. Regeringen har gjort bedömningen att 70-80 % av dem som utförsäkras får sjukpenning igen. Cirka 1 000-1 100 personer har utförsäkrats varje månad under 2015.

>> Regeringens pressmeddelande
>> Information om föräldrapenning hos Försäkringskassan

tisdag 22 december 2015

Ersättningar 2016, vissa går upp och andra ner

Ena året blir det mer pengar plånboken, andra blir det mindre. Det är inte alltid lätt att förstå varför. Här kommer en kortfattad förklaring till hur det hänger ihop.


Pensionen höjs för dig över 65

Efter flera magra år höjs inkomst- och tilläggspensionen (gamla ATP) med 4,2 % nästa år, skriver Pensionsmyndigheten. I genomsnitt betyder det 450 kr mer i månaden före skatt. Den som har premiepension också (där du själv väljer fonder) kan få cirka 30-40 kr mer i månaden.

Den som har mest garantipension (alltså grundskyddet för den som har haft låg eller ingen inkomst) får en höjning på cirka 1,5 %.

Vad påverkar?

  • Balanseringen (kallas även bromsen) gör att en hel del pengar flödar tillbaka till pensionärerna igen. Beräkningen här är väldigt komplex och utgår ifrån hur inkomsterna förändras i Sverige. Syftet med bromsen är att finansieringen av pensionerna ska vara långsiktig.
  • Eftersom inflationen är något negativ betyder detta att köpkraften kan få sig en hyfsad knuff i rätt riktning. Så plus i pensionen och svag inflation ger mer pengar att handla för.

>> Läs mer på Pensionsmyndighetens hemsida

Sjukpenningen, sjuk- och aktivitetsersättningen sjunker


Varför då, kan man undra? Jo, här är det helt andra mekanismer som styr, nämligen prisbasbeloppet. Detta basbelopp följer konsumentprisindex (ungefär prisutvecklingen i samhället). Tanken med allt vi får från Försäkringskassan är att vi ska behålla samma värde oavsett om priserna går upp eller ner.

Nu går priserna ner

När priserna sjunker gör prisbasbeloppet det också (från 44 500 till 44 300 kr). Samtidigt sjunker ersättningarna från Försäkringskassan. För de flesta som har sjuk- eller aktivitetsersättning på garantinivå (grundskyddet för den som har haft låg eller ingen inkomst) blir det 40 kr mindre i plånboken.

torsdag 10 december 2015

Försäkringskassan allt tillgängligare

Försäkringskassan har idag fått priset "Årets bubblare" för att de bland annat har gjort sin webbplats mer tillgänglig för den som har funktionshinder.

Men arbetet är inte slutfört än, utan Försäkringskassan säger att de arbetar långsiktigt med frågan.

Det är härligt med stolta ambitioner och vi som måste vara i kontakt med Försäkringskassan nu och då får väl se resultatet fortlöpande, eller?

>> Läs Försäkringskassans pressmeddelande

fredag 20 november 2015

Skulle du orka jobba om ditt arbete anpassades?

Sedan 2014 kan arbetsgivare ansöka om arbetsplatsnära stöd från Försäkringskassan. Syftet är att underlätta för anställda att komma tillbaka till arbete och att minska sjukfrånvaron.

Halva kassan finns kvar

Försäkringskassan skriver att de hittills i år bara har betalat ut hälften av pengarna - 25 miljoner kronor av de 50 miljoner regeringen har satt av.

Nästa år finns 100 miljoner kronor i kassan

Nästa år ökar regeringen summan till 100 miljoner kronor. Försäkringskassan tycker att det är synd att stödet inte utnyttjas fullt ut. Kanske finns det pengar för dig och din arbetsgivare att hämta här?

>> Läs hela pressmeddelandet från Försäkringskassan