Vi sjukskrivs inte oftare vid allvarliga livshändelser

Varför ökar sjukskrivningarna? Är det för att vi "sjukförklarar" vanliga men jobbiga livshändelser?

Nej, Inspektionen för socialförsäkringen hittar ingen sådan koppling. De har på uppdrag av regeringen gått igenom de senaste tjugo årens sjukskrivningar och ser inte att vi blir sjukskrivna oftare efter skilsmässor, makes eller makas kriminalitet, sjukhusinläggningar eller missbruk.

Dödsfall i familjen går oss, fullt förståeligt, mer sårbara. Risken att sjukskrivas är 3,5-4 gånger högre än för den som inte har drabbats av ett dödsfall i familjen.

>> Pressmeddelandet från Inspektionen för socialförsäkringen

Blir du snuvad på pengar?

En rapport från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, visar att var femte som är sjukskriven från ett jobb inom kommun eller landsting missar ersättningen via kollektivavtalet på jobbet.

Gå inte miste om dina pengar!

Den här ersättningen kan ha stor betydelse för den som är sjukskriven, skadad eller funktionshindrad. Det kan handla om flera tusen kronor.

Gå in på Afas hemsida och se om du har rätt till ersättning

Under ingången privatperson kan du läsa mer om 

• sjukdom, 
• arbetsskada, 
• föräldraledighet, 
• om du blivit uppsagd.

>> Till hela rapporten på ISF:s hemsida

Kan man lita på sjukförsäkringen?

Om inte du själv har drabbats, så känner du säkert en eller flera som fått sin ersättning från Försäkringskassan ifrågasatt eller indragen.

I radioprogrammet Kluvet land får vi höra hårresande exempel. En långtradarchaufför med en handskada tvingas ta tjänstledigt för att söka ett nytt jobb - istället för att rehabilitera sig färdigt. Försäkringskassan kan ha en idé om att den sjukskrivne har arbetsförmåga inom ett annat område - ibland till någon typ av fantasijobb som alla andra, inklusive Arbetsförmedlingen, vet inte finns.

I artikeln från SvD går LO till angrepp. Man blir inte frisk för att man blir fattig. Löntagare måste kunna lita på sjukförsäkringen och vara kvar på en arbetsplats där anpassning och rehabilitering redan är påbörjad.

Någon extra krona i garantiersättning?

Garantibeloppet för sjuk- och aktivitetsersättningen höjdes den 1 juli med 0,05 prisbasbelopp. Eftersom ett prisbasbelopp i år är 44 800 kronor, borde höjningen ligga på 2 240 kr (i månaden antar jag). Garantibeloppet får den som tidigare haft låg eller ingen inkomst.

Så här ser garantiersättningen ut från 1 juli:

Om du har fyllt

• 19 år men inte 21 år = 8 027 kr före skatt varje månad
• 21 år men inte 23 år = 8 213 kr före skatt varje månad
• 23 år men inte 25 år = 8 400 kr före skatt varje månad
• 25 år men inte 27 år = 8 587 kr före skatt varje månad
• 29 år men inte 30 år = 8 960 kr före skatt varje månad
• 30 år = 9 147 kr före skatt varje månad

Har man redan en ersättning som är större en garantinivån ligger ersättningen still, alltså 64,7 procent av din antagandeinkomst.

>> Läs mer i Försäkringskassans pressmeddelande
>> Aktuella belopp från Försäkringskassan

25 % har god koll på sjukförsäkringen

Ju äldre eller sjukare vi blir, desto bättre koll har vi. Det är väl inte så konstigt egentligen. Är man anställd och blir sjuk så betalar arbetsgivaren ut sjuklön de första två veckorna. Den tiden räcker oftast för att friskna till från förkylningar och annat tråkigt. Arbetsgivaren vill inte gärna att den sjuka smittar ner hela arbetsplatsen så att stanna hemma med feber och snorig näsa är rätt vedertaget.

Sedan har vi gruppen som inte blir frisk på några dagar, däribland oss som har en diagnos som sätter diverse käppar i hjulet.

En av fyra har god koll på den allmänna sjukförsäkringen

Ja, det är då vi som är halvgamla eller allmänt kantstötta som har koll. 42 % har noll eller dålig koll. 33 % har lagt sig i mitten, vilket väl innebär marginell till hyfad tiull. Kampanjen Laget Sverige verkar ännu inte ha fått oss att rabbla detta som ett rinnande vatten.

Arbetsförmåga eller inte?

Enligt Försäkringskassans pressmeddelande känner fyra av tio till att Försäkringskassan (bara) ska bedöma vår arbetsförmåga. Men lika många (fyra av tio) tror att Försäkringskassan tar hänsyn både till arbetsförmåga OCH hur sjuk en person är.

Bra eller dåligt att Försäkringskassan inte tar hänsyn till sjukdomen?

För att någon ska kunna bedöma ens arbetsförmåga, så är det väl bra att förstå hur sjukdomen just påverkar arbetsförmågan? Försäkringskassan tar upp ett exempel i sitt pressmeddelande som går ut på att en sjuksköterska med brutet ben förstås inte kan jobba, men det kan kanske en kontorist med samma skada. Ett benbrott är ju rätt konkret, men om inte enskilda läkare ska ha förtroendet att bedöma hur vi med MS, Parkinson, reumatism och andra sjukdomar kan arbeta så undrar jag vem som ska göra det.

Just nu har jag författat ett brev till Försäkringskassan med lektion 1 A i hur min MS fungerar och att jag några dagar (typ fem dagar på ett halvår) kan behöva gå ner från 75 % till 50 %. De tycker att tilltaget kräver ett läkarintyg, men jag kallar nu brevet "en komplettering till min ansökan". Vi får väl se om de nappar.

>> Pressmeddelandet från Försäkringskassan

Prisbasbeloppet höjs vilket ger lite mer pengar i plånboken

Prisbasbeloppet används för att räkna ut ersättning vi får från Försäkringskassan och även garantipension som en pensionär kan få från Pensionsmyndigheten.

Till årsskiftet skuttar prisbasbeloppet upp 500 kr, från 44 300 till 44 800 kr. Den som har koll på sina prisbasbelopp minns kanske att det sänktes med 200 kr från 2015 till 2016.

Vad innebär detta i pengar?

Ja, det blir ju inte direkt något pengaregn över garantipensionärer och sjukskrivna. 500 kronors skillnad gör inga direkta svallvågor.

Enligt Swedbanks pressmeddelande händer detta:

• Högsta sjukpenninggrundande inkomst (SGI) höjs med 3 800 kronor per år. Det innebär att den högsta sjukpenningen höjs med 8 kronor per dag. Det blir knappt 60 kronor före skatt för en vecka med sjukpenning. För den som inte ligger i SGI-toppen blir ersättningen förstås lägre.
• Garantipensionen höjs med ca 90 kronor per månad för ogift och med ca 80 kronor per månad för en gift pensionär.
• Högre SGI innebär också en höjd högsta ersättning i föräldraförsäkringen. Tar man ut full föräldrapenning till högsta nivå innebär det 320 kronor mer per månad före skatt.
• Även studiemedlen höjs. För heltidsstuderande höjs de med 112 kronor till 10 017 kronor för en fyraveckorsperiod.

Så fort jag ser någon ny information från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten uppdaterar jag informationen.

Vad händer 1 januari och 1 februari?

Den 1 januari höjdes föräldrapenningens lägsta nivå - för den som har tjänat inga eller lite pengar. Tidigare kunde man få 225 kronor per dag, men nu höjs det till 250 kronor per dag. För en månad får man ut cirka 7 500 kronor i ersättning.

Den 1 februari försvinner den bortre gränsen i sjukförsäkringen, så att man slipper bli utförsäkrad. Regeringen har gjort bedömningen att 70-80 % av dem som utförsäkras får sjukpenning igen. Cirka 1 000-1 100 personer har utförsäkrats varje månad under 2015.

>> Regeringens pressmeddelande
>> Information om föräldrapenning hos Försäkringskassan

Ersättningar 2016, vissa går upp och andra ner

Ena året blir det mer pengar plånboken, andra blir det mindre. Det är inte alltid lätt att förstå varför. Här kommer en kortfattad förklaring till hur det hänger ihop.

Pensionen höjs för dig över 65

Efter flera magra år höjs inkomst- och tilläggspensionen (gamla ATP) med 4,2 % nästa år, skriver Pensionsmyndigheten. I genomsnitt betyder det 450 kr mer i månaden före skatt. Den som har premiepension också (där du själv väljer fonder) kan få cirka 30-40 kr mer i månaden.

Den som har mest garantipension (alltså grundskyddet för den som har haft låg eller ingen inkomst) får en höjning på cirka 1,5 %.

Vad påverkar?

• Balanseringen (kallas även bromsen) gör att en hel del pengar flödar tillbaka till pensionärerna igen. Beräkningen här är väldigt komplex och utgår ifrån hur inkomsterna förändras i Sverige. Syftet med bromsen är att finansieringen av pensionerna ska vara långsiktig.
• Eftersom inflationen är något negativ betyder detta att köpkraften kan få sig en hyfsad knuff i rätt riktning. Så plus i pensionen och svag inflation ger mer pengar att handla för.

>> Läs mer på Pensionsmyndighetens hemsida

Sjukpenningen, sjuk- och aktivitetsersättningen sjunker

Varför då, kan man undra? Jo, här är det helt andra mekanismer som styr, nämligen prisbasbeloppet. Detta basbelopp följer konsumentprisindex (ungefär prisutvecklingen i samhället). Tanken med allt vi får från Försäkringskassan är att vi ska behålla samma värde oavsett om priserna går upp eller ner.

Nu går priserna ner

När priserna sjunker gör prisbasbeloppet det också (från 44 500 till 44 300 kr). Samtidigt sjunker ersättningarna från Försäkringskassan. För de flesta som har sjuk- eller aktivitetsersättning på garantinivå (grundskyddet för den som har haft låg eller ingen inkomst) blir det 40 kr mindre i plånboken.

>> Hela beloppslistan från Försäkringskassan

Vem är du? Jobbar du heltid och har kollektivavtal på jobbet?

Min MS är så pass resonabel att jag jobbar heltid med undantag får några enstaka "hack i banan". Att orka jobba heltid ger förstås mer pengar än om jag är sjukskriven. Men tack vare min tjänstepension blir det inte några jättetapp.

Så här ser mitt försäkringsliv ut

Blått = Försäkringskassan
Mellangrönt = vad min arbetsgivare betalar enligt lag
Ljusgrönt = vad min arbetsgivare betalar enligt kollektivavtalet och min tjänstepension
Rött = min privata sjukförsäkring som är en gruppförsäkring via arbetsgivaren.

Beloppet 27 812 kr
Beloppet delar tabellen i två. Hade jag inte rätt till de ljusgröna delarna från kollektivavtalet, skulle jag efter sjukdag 90 tappa en hel del pengar.

När behöver jag vara lite alert själv?

Faktum är att i mitt fall rullar nästan allt på utan att jag behöver lyfta ett finger. De blå och gröna delarna sköter min arbetsgivare om. Men jobbar du inom LO-kollektivet får du se till att få ut delar av de ljusgröna delarna själv från Afa.

De röda pilarna, min privata försäkring, måste jag hantera själv. Den första pilen, diagnoskapitalet på 50 000 kr, fick jag ut genom att skicka in en kopia av min journal till försäkringsbolaget.

Den andra pilen, sjukdom efter 90 dagar, orkar jag faktiskt inte bry mig om! Jag förstår att det låter kaxigt, men jag får ut så pass mycket pengar via kollektivavtalet så denna pil ger mig inte så mycket. Arbetsinsatsen för mig är dock rätt omfattande... Även om vi är försäkrade till tänderna kan vi aldrig få ut mer försäkringspengar än vad vi skulle tjäna i lön efter skatt.

Den tredje pilen, om jag någon gång får sjukersättning, kommer jag att bevaka. Det är denna pil som gör att jag fortfarande betalar för min sjukförsäkring. Jag behåller också min livförsäkring eftersom jag skulle kunna få ut ett förtidskapital om jag får sjukersättning.

Fler artiklar

>> Vem är du? Är du under 25
>> Ekonomitips till alla mammor
>>Varför är det bra med kollektivavtal på jobbet? Räcker inte pengarna från Försäkringskassan?
>>Jobbar du inom LO-kollektivet? Då måste ju själv säga till när du sjuk för att få ut pengar från kollektivavtalet (Afa).

Ersättningen från Försäkringskassan halkar efter

Man brukar säga att sjukpenningen från Försäkringskassan ska ge 80 procent av inkomsten. Men det är en sanning med modifikation, eftersom

• man bara kan få sjukpenning  upp till taket 27 800 kr per månad
• hälften av den yrkesverksamma befolkningen har en lön som överstiger taket.

Kollektivavtalade sjukförsäkringar blir allt viktigare

På en arbetsplats med kollektivavtal bidrar den sjukförsäkring som ingår med de delar vi inte får ut från Försäkringskassan. Arbetar du på ett företag utan kollektivavtal, och tjänar över 27 800 kronor, kanske du bör förhandla dig till en extra sjukförsäkring.

Vad kan man få ut från kollektivavtalet? 

Det varierar beroende på vilken sektor du jobbar inom. Bäst är staten, sämst är det för privatanställda arbetare.
>> Här ser du hur ersättningen ut. (Beloppen är förra året). Dokument finns på Alectas hemsida.

>> Läs mer om informationen som kommer från en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (av Nadja Grees)

Jobbar du i byggsvängen?

Skanska har som första byggbolag sett till att byggnadsarbetarna ska få de AFA-pengar de har rätt till med automatik. Ersättningen från AFA ingår i det kollektivavtal som privatanställda arbetare har. Det handlar om en utbetalning på cirka 10 % om du samtidigt får sjukpenning, sjukersättning eller är föräldraledig.

Så här fungerar det idag

• Är man privatanställd tjänsteman är det alltid arbetsgivaren som anmäler långvarig sjukdom så att tjänstemannen kan få ut extra pengar från sin tjänstepension ITP.
• Är man privatanställd arbetare får man i dagsläget själv vara vaken och anmäla sjukdom och föräldraledighet till AFA. 

Men nu har Skanska sett till att ha samma upplägg för både tjänstemännen och byggnadsarbetarna. Hoppas att fler företag som tillhör samma kollektivavtal hoppar på den här lösningen.
>>Här ser du nyheten i tidningen Byggnadsarbetaren

Fiffiga länkar

Ibland kan man få surfa på ett tag innan man hittar det man söker efter. Det mesta på den här sidan handlar om försäkringar, men en och annan bra patientlänk har också letat sig in.

Få koll med Ersättningskollen

Har du ingen aning om hur sjukprocessen ser ut och om du kan få pengar genom jobbet när du är sjukskriven?  Då föreslår jag att du botaniserar runt i Ersättningskollen - en bra informationssajt som beskriver hur det funkar - och som har vunnit många priser för bästa mikrosajt.

Direktlänkar till Försäkringskassan

• Vill du räkna på hur stor din sjukpenning kan bli? Det räknar du lätt ut i Kassakollen. Här kan du också räkna på föräldrapenning, vab och bostadsbidrag.
• Går du på en återkommande behandling - exempelvis om du med MS får Tysabri eller Mabthera? Eller är det dags för rehabilitering? Då kan du ansöka om förebyggande sjukpenning. Varför ta flex eller en semesterdag om du kan få ersättning från Försäkringskassan?
• Gör din sjukdom att du sjukskriver dig kring tio dagar per år? Då kan du ansöka om särskilt högriskskydd. Tillsammans med arbetsgivaren fyller du i din sjukhistorik cirka ett år bakåt i tiden. Din läkare fyller i ett separat intyg. Min erfarenhet är att om alla papper kommer in korrekt ifyllda, så får man ett ok från Försäkringskassan med vändande post.
• Du som har en funktionsnedsättning hittar alla tänkbara tjänster på sidan för funktionsnedsättningar. 
• Har du sjuk- eller aktivitetsersättning kan du ha rätt till bostadstillägg.

Direktlänk till Pensionsmyndigheten

Är du ålderspensionär kan du också ha rätt till bostadstillägg, men du får ansöka hos Pensionsmyndigheten.

Dagens patient

"Vi som vet mer mår bättre", är parollen hos Dagens patient. "Forskning visar att patienter som vet mer om sin sjukdom också mår bättre - med kunskap och hjälpmedel kan många människor få större makt över sin situation.

Patientorganisationer

Parkinsonförbundet
Parkinson i arbetslivet

Neuroförbundet

Reumatikerförbundet

Bra medicinsk information

Vårdguiden, 1177
Medicinsk ordbok,  med över 10 000 förklaringar till medicinska termer
Neurologi i Sverige, en tidning för främst läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt (men när tidningen ligger öppen utan inloggning så går den ju att nå för oss andra också). Man kan också prenumerera på deras nyhetsbrev.
Svenska MS-sällskapet, mycket information (checklistor, metodbok, information om läkemedel, symtom etc.) för sjukvårdspersonal inom MS-vården.
Netdoktors sidor om MS
Svenska neuroregister
Patientlagen, på 1177
Patientlagen, riksdagens hemsida
Vårdkedjerapporten - stora brister i vårdkedjan vid MS

Sjukpyramiden, del 1

Pyramiden används ofta i pensionssammanhang, men det går lika bra att bygga en tjusig sjukpyramid! Principen är densamma.

På bilden ser du tre block, men i verkligheten kan man behöva några fler stenar. Så det här får bli en liten miniserie i tre delar. Först ut är det blå blocket, staten.

Staten = Försäkringskassan
Från Försäkringskassan kan vi få sjukpenning och sjuk- eller aktivitetsersättning.

Sjukpenningen

Summan 27 812 kr, som du ser på linjen längst ner på bilden, är lönetaket för sjukpenning. Om du tjänar mer, exempelvis 35 000 kr, så får du inte ut sjukpenning för hela lönen.

År 1, sjukpenning på normalnivå (80 %)
Det första året är sjukpenningen knappt 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). SGI är ungefär detsamma som din inkomst, men med ett tak på 27 812 kr i månaden.
>> Mer om sjukpenning

År 2, sjukpenning på fortsättningsnivå (75 %)
Nu sänks sjukpenningen för de allra flesta till 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Men om man har en allvarlig sjukdom finns det vissa öppningar i Socialstyrelsens regelverk för den som har en allvarlig sjukdom, så att man kan få behålla sjukpenning på 80 %.

Här räcker det dock inte med att man har en allvarlig diagnos - såsom MS eller Parkinson - utan man måste exempelvis ha en ganska omfattande funktionsnedsättning.
>> Mer om sjukpenning på fortsättningsnivå

Sjuk- eller aktivitetsersättning kan du beviljas om du är stadigvarande sjuk. Då får du 64 % av den genomsnittliga inkomsten de senaste åren, dock som mest 17 800 kr/månad. Den som är under 30 år får aktivitetsersättning med en viss garanterad lägsta summa beroende på ålder.
>> Mer om aktivitetsersättning
>> Mer om sjukersättning

Gör beräkningar med Kassakollen

Med hjälp av Kassakollen får du ett hum om hur stora olika utbetalningar från Försäkringskassan kan bli

Jobbar du inom LO-sektorn?

Just nu kör LO en kampanj, bland annat på tv. Kampanjen handlar det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Detta handlar alltså inte om en försäkring du själv tecknar och betalar för, utan den ingår i kollektivavtalet.

Du som berörs jobbar i butik, på lager, inom butik eller restaurang, eller inom  bygg och anläggning.

Kolla om du har missat pengar du har rätt till

Ett enkelt sätt att få information är att gilla gruppen Facket försäkrar på Facebook

Diagnosresans tre försäkringsdelar

1. Sjukskrivning, hur funkar det?

Korta sjukskrivningar är vi nog vana vid allihop, men hur funkar en längre sjukskrivning? Finns det mer pengar att hämta utöver sjuklön från jobbet och sjukpenning från Försäkringskassan?
>> Läs mer om sjukskrivningsprocessen

2. Med en diagnos - kolla om du kan få ut ett diagnoskapital

Hösten 2011 sökte jag ett annat jobb och ögnade därför igenom alla försäkringsvillkor jag hade. Än visste jag inte att jag hade MS, men jag lade på minnet att jag skulle kunna få ut ett diagnoskapital om jag åkte på en allvarlig sjukdom.

När diagnosen blev ett faktum, den 17 februari 2012, skickade jag in min ansökan och fick ut 50 000 kronor på ett bräde.
>> Läs mer om diagnoskapital

3. Sjuk- eller aktivitetsersättning

Det vi fram till 2003 kallade förtidspension heter numera sjuk- och aktivitetsersättning. 

• Aktivitetsersättning: för den som är 18-29 
• Sjukersättning: för den som är 30-64

Blir du beviljad sjuk- eller aktivitetsersättning har du en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som innebär att du troligen inte kommer kunna jobba heltid igen. Då kan det finnas mer pengar att hämta ut från en privat försäkring eller en försäkring du har via facket/arbetsgivaren.
>> Läs mer om extrapengar vid sjuk- eller aktivitetsersättning

Håll hårt i din privata sjukförsäkring

Försäkringsbolag är affärsmässiga och måste få plus och minus att gå ihop. Idén med försäkringar bygger på att en stor grupp är med och betalar för att någon enstaka behöver få ut pengar från försäkringen - exempelvis om någons hus brinner upp.

Tecknade du en sjukförsäkring när du var frisk? 

Då gör du bäst i att behålla den. För om du inte är helt frisk, är det inte säkert att du klarar försäkringsbolagets hälsoprövning. Det kan låta omänskligt och hårt, men ett försäkringsbolag skulle inte överleva om inte ekonomin gick ihop.

Så här kan en hälsodeklaration se ut

När jag letade efter hälsodeklarationer på nätet hittade jag detta exempel från Länsförsäkringar. Den är bra som exempel, tycker jag, eftersom de förklarar varför de behöver ställa alla frågor kring din hälsa.

Testa om du klarar denna hälsodeklaration. Jag gör det inte.

Saknar du en olycksfallsförsäkring?

När jag bröt min hand 2007 hade jag ingen olycksfallsförsäkring. Jag var frisk och kände mig allmänt odödlig. Med facit i hand hade jag en olycksfallsförsäkring inte varit så dum att ha. Så fort jag repade mig, och innan jag fick MS, tecknade jag bland annat en olycksfallsförsäkring och några andra.

Olycksfallsförsäkring via din patientförening? 

Du som har en neurologisk diagnos kan teckna en speciellt framtagen olycksfallsförsäkring i samband med att du går med i Neuroförbundet. Här står det mer:
Olycksfallsförsäkring i Neuroförbundet