25 % har god koll på sjukförsäkringen

Ju äldre eller sjukare vi blir, desto bättre koll har vi. Det är väl inte så konstigt egentligen. Är man anställd och blir sjuk så betalar arbetsgivaren ut sjuklön de första två veckorna. Den tiden räcker oftast för att friskna till från förkylningar och annat tråkigt. Arbetsgivaren vill inte gärna att den sjuka smittar ner hela arbetsplatsen så att stanna hemma med feber och snorig näsa är rätt vedertaget.

Sedan har vi gruppen som inte blir frisk på några dagar, däribland oss som har en diagnos som sätter diverse käppar i hjulet.

En av fyra har god koll på den allmänna sjukförsäkringen

Ja, det är då vi som är halvgamla eller allmänt kantstötta som har koll. 42 % har noll eller dålig koll. 33 % har lagt sig i mitten, vilket väl innebär marginell till hyfad tiull. Kampanjen Laget Sverige verkar ännu inte ha fått oss att rabbla detta som ett rinnande vatten.

Arbetsförmåga eller inte?

Enligt Försäkringskassans pressmeddelande känner fyra av tio till att Försäkringskassan (bara) ska bedöma vår arbetsförmåga. Men lika många (fyra av tio) tror att Försäkringskassan tar hänsyn både till arbetsförmåga OCH hur sjuk en person är.

Bra eller dåligt att Försäkringskassan inte tar hänsyn till sjukdomen?

För att någon ska kunna bedöma ens arbetsförmåga, så är det väl bra att förstå hur sjukdomen just påverkar arbetsförmågan? Försäkringskassan tar upp ett exempel i sitt pressmeddelande som går ut på att en sjuksköterska med brutet ben förstås inte kan jobba, men det kan kanske en kontorist med samma skada. Ett benbrott är ju rätt konkret, men om inte enskilda läkare ska ha förtroendet att bedöma hur vi med MS, Parkinson, reumatism och andra sjukdomar kan arbeta så undrar jag vem som ska göra det.

Just nu har jag författat ett brev till Försäkringskassan med lektion 1 A i hur min MS fungerar och att jag några dagar (typ fem dagar på ett halvår) kan behöva gå ner från 75 % till 50 %. De tycker att tilltaget kräver ett läkarintyg, men jag kallar nu brevet "en komplettering till min ansökan". Vi får väl se om de nappar.

>> Pressmeddelandet från Försäkringskassan

"Godkänn" varje läkarintyg för att få fortsatt sjukpenning

Många av oss är nog sjukskrivna tre månader i stöten. Sedan förlängs sjukskrivningen och ett nytt läkarintyg ska skickas in. Min läkare brukar skicka intyget direkt till Försäkringskassan och jag lämnar en kopia till min arbetsgivare.

Hittills har sjukpenningen fortsatt att rulla in, men från den 1 november kan det bli ett hack i banan om vi inte bekräftar att det nya läkarintyget ska gälla som en (ny) ansökan om sjukpenning.

Voffor gör di på detta viset?

Med den nya handläggningen lär inte sjukpenning kunna betalas ut "i onödan". Tidigare har Försäkringskassan fortsatt betala ut sjukpenning medan de har väntat på en komplettering av ärendet. Om ärendet sedan avslogs måste sjukpenningen krävas tillbaka, vilket ju är trassligt för alla.

Vad ska vi göra för att utbetalningen inte ska stoppas?

Varje gång sjukskrivningen förlängs, ska vi kontakta Försäkringskassan och bekräfta att det nya intyget ska gälla som en ansökan om sjukpenning. Om vi inte själva ringer, ska handläggaren ringa oss och höra om vi vill ha fortsatt sjukpenning enligt läkarintyget (!).

Hur ofta detta ska göras är inte helt solklart. Enligt pressmeddelandet behöver vi bara göra det en gång under varje sjukperiod. Men om vi förlänger sjukskrivningen med nya intyg i flera omgångar (inte ovanligt vid en kronisk sjukdom), behöver vi inte lämna en ny bekräftelse...

Nåja, det återstår att se hur ofta vi behöver kontakta Försäkringskassan - och om de vinner något på detta eller om det blir en bökigare hantering för alla inblandade parter.

>> Läs mer i Försäkringskassans pressmeddelande

Nu kommer efterlevandeguiden.se

När någon när och kär dör, så finns det en hel del saker att göra - förutom att sörja. Nu har Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket tagit fram en tjänst som heter efterlevandeguiden.se.

Du ser dels en tidsmässig indelning:

• Att börja med
• Månaderna efter
• Följande år.

Du kan också läsa dig till vem som ärver och hur man sköter ett dödsbo.

Andra bra tjänster

Ersättningskollen - hur mycket pengar kan du får när du är sjuk från olika håll.

Kassakollen - räkna ut vad du kan få i ersättning från Försäkringskassan

Ska du få behandling eller rehabilitering? Ansök om förebyggande sjukpenning

Är du sjuk vid cirka tio tillfällen per år? Ansök om särskilt högriskskydd så kan du slippa karens.

Du som har en funktionsnedsättning - här har du alla Försäkringskassans tjänster.

Bostadstillägg om du har sjuk- eller aktivitetsersättning

Prisbasbeloppet höjs vilket ger lite mer pengar i plånboken

Prisbasbeloppet används för att räkna ut ersättning vi får från Försäkringskassan och även garantipension som en pensionär kan få från Pensionsmyndigheten.

Till årsskiftet skuttar prisbasbeloppet upp 500 kr, från 44 300 till 44 800 kr. Den som har koll på sina prisbasbelopp minns kanske att det sänktes med 200 kr från 2015 till 2016.

Vad innebär detta i pengar?

Ja, det blir ju inte direkt något pengaregn över garantipensionärer och sjukskrivna. 500 kronors skillnad gör inga direkta svallvågor.

Enligt Swedbanks pressmeddelande händer detta:

• Högsta sjukpenninggrundande inkomst (SGI) höjs med 3 800 kronor per år. Det innebär att den högsta sjukpenningen höjs med 8 kronor per dag. Det blir knappt 60 kronor före skatt för en vecka med sjukpenning. För den som inte ligger i SGI-toppen blir ersättningen förstås lägre.
• Garantipensionen höjs med ca 90 kronor per månad för ogift och med ca 80 kronor per månad för en gift pensionär.
• Högre SGI innebär också en höjd högsta ersättning i föräldraförsäkringen. Tar man ut full föräldrapenning till högsta nivå innebär det 320 kronor mer per månad före skatt.
• Även studiemedlen höjs. För heltidsstuderande höjs de med 112 kronor till 10 017 kronor för en fyraveckorsperiod.

Så fort jag ser någon ny information från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten uppdaterar jag informationen.

Så här överklagar du!

I den bästa av världar har vi försäkringar men behöver inte få ut pengar från dem. För ingen går väl och önskar att huset ska brinna ner, att bilen ska paja eller att man ska få en otäck sjukdom?

Men om det nu händer något oförutsett och otrevligt vill man ju inte att försäkringsbolaget säger nej.

Går det att överklaga? Hur gör man?

Ja, det går och för att spara tid och energi bjuder Konsumenternas försäkringsbyrå på både tips och brevmallar.

>> Överklaga steg för steg. Brevmall har du under punkt två (länk till Konsumenternas försäkringsbyrå)
>> Bloggtext om de olika nämnderna man överklagar olika beslut till (länk till Bank- och försäkringsbloggen)

Bra läkarintyg krävs om du blir sjuk på resan och får extrakostnader

Har du blivit sjuk på resan? Då kan du ha chans att få ersättning från din privata reseförsäkring (som ofta ingår i hemförsäkringen) - ex. för förlorad semester

• om du har ett tydligt läkarintyg där det framgår att du är ordinerad vila 
• om du har kvitton på oväntade extrakostnader. 

>> Viktigt med tydliga läkarintyg (länk till Konsumenternas försäkringsbyrå)

Det blå EU-kortet

Det allra viktigaste för oss med en kronisk sjukdom är ändå att se till att få med det blå EU-kortet från Försäkringskassan när vi är ute och reser. Det gör att du får vård inom EU/EES på samma sätt som landets egna invånare. 

För att du ska kunna få ersättning som rör din kroniska sjukdom bör ofta ha varit besvärsfri i ett halvår och kunna styrka det med läkarintyg.  

>> Läs mer om EU-kort och privat reseförsäkring

Om du ska resa utomlands

Vad behöver vi med en kronisk sjukdom tänka på när vi sticker iväg på utlandssemester? Är det något speciellt vi behöver fundera på?

Det blå EU-kortet från Försäkringskassan

För att få samma vård som andra européer (i ett land inom EU eller EES) måste du ha med dig det blå EU-kortet från Försäkringskassan. Tänk på att beställa det cirka två veckor innan du reser iväg.

Skulle du bli dålig på resan och ha glömt kortet, kan du få ett provisoriskt kort faxat till vårdgivaren du är hos.

Ambulansflyg kan man inte få via Försäkringskassan, utan här krävs en privat sjukförsäkring.

>> All information på Försäkringskassans sida

Hur fungerar en privat reseförsäkring (genom hemförsäkringen)?

Egentligen täcker en privat försäkring bara nya sjukdomar som inträffar under resan - alltså sånt som drabbar oss helt oväntat och som inte är känt på förhand.

För att vi med en kronisk sjukdom ska få en chans att få hjälp med denna befintliga sjukdom krävs, enligt Konsumenternas försäkringsbyrå, i princip att vi har varit besvärsfria i minst sex månader. Detta bör vi också ha ett läkarintyg på innan vi sätter oss på planet. Men just ditt försäkringsbolag kanske resonerar annorlunda, så du bör kontakta bolaget innan du reser och se till att få skriftlig information om vad som gäller.

Behöver du förlänga reseförsäkringens giltighetstid så måste du också göra det innan du åker. Annars är du oförsäkrad den sista tiden! Du kan inte förlänga reseförsäkringen på resande fot.

>> Bra information hos Konsumenternas försäkringsbyrå

Stor risk att resa oförsäkrad - om du skulle bli sjuk

Ambulansflyg inom EU kan kosta 500 000 kronor. Ett dygn på sjukhus i USA kan kosta 40 000 kronor. Är du oförsäkrad måste du betala allt ur egen ficka.

>> Att resa oförsäkrad (länk till Konsumenternas försäkringsbyrå)

Är din sjukdom hyfsat stabil?

Reser du inom EU kan du klara dig bra med EU-kortet från Försäkringskassan - om du inte behöver ändra hemresan eller ta ambulansflyg hem.

Jag låg själv på sjukhus i London i fem dygn 2014 och tack vare EU-kortet betalade jag inte en krona. Min man tog genast kontakt med vårt försäkringsbolag Folksam, men någon ändrad hemresa blev inte aktuell.

Se upp för obehagliga överraskningar och stora kostnader

Reser du utanför EU/EES är det bra att kolla med det egna försäkringsbolaget vad som gäller. Gör det i god tid. Ett tips är också att du ringer Konsumenternas försäkringsbyrå på 0200-22 58 00 en vardag mellan 9 och 12 om du har frågor.

Har du tillstånd att stå på handikapp-plats?

Då kan du också ansöka om att slippa trängselskatt när du kör runt i Stockholm eller Göteborg. Du ansöker hos Skatteverket.

När du får sjukersättning och jobbar statligt

Alla ställen är bra att prata försäkringar på, exempelvis rehabbassängen på Danderyds sjukhus. Ja, kanske inte mitt under vattengympa-passet, men väl med kläder på kroppen och på väg mot tunnelbanan.

Halv sjukpenning blir nu halv sjukersättning

En badkompis jobbar halvtid inom staten. Hittills har hon haft sjukpenning till 50 % från Försäkringskassan och jobbat halvtid. Idag när vi pratades vid på telefon hade hon fått beslut från Försäkringskassan om att sjukpenningen byts ut mot sjukersättning.

Hur ska min medsimmerska få ut sjukpension från SPV?

Den som jobbar statligt har ett bra kompletterande skydd via SPV (Statens tjänstepensionsverk), exempelvis vid sjukdom. Det här är alltså pengar man får utöver sjukersättningen från Försäkringskassan.

För att min badkompis skulle slippa surfa runt gick jag in på SPV:s hemsida och plockade fram rätt faktablad. Hon ska nu

• kontakta arbetsgivaren som ansöker om sjukpension hos SPV
• ta med beslutet från Försäkringskassan som arbetsgivaren också skickar in till SPV.

>> Så här får du ut pengar via din statliga försäkring när du får sjukpension

Nytt om pengar vid separation och man har barn

Är du ensamstående förälder och får underhållsbidrag från den andra föräldern eller underhållsstöd från Försäkringskassan? Då finns det ny information att ta del av från Försäkringskassan.

Huvudbudskapet är att 90 000 barn inte får ett rättvist underhåll, eftersom boendeföräldern inte får tillräckligt ekonomiskt stöd av den andra föräldern (underhållsbidrag). Det stöd Försäkringskassan kan betala ut, ett underhållsstöd på 1 573 kronor, räcker ofta inte på långa vägar.

Vad är nytt?

• Försäkringskassan ska genom information och stöd hjälpa föräldrar att själva komma överens om hur mycket ett barn kostar och vilket underhållsbidrag som bör betalas av den förälder som bör stötta den andra.
• Försäkringskassan kommer inte heller betala ut något underhållsstöd till boendeföräldern om den andra föräldern har betalat in pengar till Försäkringskassan i rätt tid under minst sex månader i följd.

Vad bör man göra?

Jag har förvisso gått igenom en skilsmässa med två barn i hushållet, men vi föräldrar lyckades lösa det ekonomiska tillsammans. Gör man inte det, så är det väl ingen som blir fet av underhållsstödet från Försäkringskassan. 

Kanske kan Försäkringskassans nya stöd hjälpa föräldrar som separerar att fördela inkomsterna på ett bra sätt för att gagna barnen? Har man gemensamt satt barn till världen kan inte den ena föräldern plötsligt bli fri från ansvar. 

Läs mer
>> Länk till Separerade föräldrar
>> Länk till Försäkringskassans pressmeddelande

Snabba tips till dig som orkar jobba

Jag ska genast erkänna att jag är en "kollektivavtalskramare". Dels jobbar jag varje dag med en kollektivavtalad tjänstepension, dels innebär kollektivavtalet en paketlösning för alla utan vallgravar och staket. Det kan verka lite osexigt, som ett platt paket från Ikea, men för oss med en diagnos är det en stor fördel.

Får du en anställning, så släpps du in

En siffra jag har hittat säger att runt 75 % av alla företag i Sverige har kollektivavtal. Det blir många anställda i Sverige på olika arbetsplatser. Det fiffiga med riktigt stora grupper (i försäkringssammanhang) är att det går att ta in ett antal "kantstötta" människor, som jag själv. Det stora flertalet i gruppen är ändå friska och behöver inte begära ersättning från den sjukförsäkring som ingår.

Med kollektivavtalet följer - alldeles gratis för dig

• en tjänstepension som ger dig extra pension när du blir pensionär
• någon form av extra skydd vid sjukdom
• oftast möjlighet att lägga till försäkringar till din familj när du är nyanställd

Din diagnos är inte det viktiga här, utan att du orkar jobba.

Och om det inte finns kollektivavtal?

Ja, då är det helt upp till den enskilda arbetsgivaren om det finns något extra skydd utöver det du kan få från Försäkringskassan och hur det extra skyddet ser ut. Försäkringarna kan vara alldeles utmärkta, men den viktigaste frågan är om du som har en diagnos släpps in.


Lite mer läsning för den som vill
>> Pengar via jobbet när du är sjuk (beloppen är från 2015 och inte uppdaterade för 2016)
>> Håll hårt i din privata sjukförsäkring

Jämförelser med kollektivavtal och utan kollektivavtal
>> Ersättningskollen visar hur mycket du får när du är sjuk
>> På Knegdeg kan du jämföra många situationer i livet

Snabba tips till dig som nyligen fått diagnos

Har du nyligen fått en jobbig diagnos så är du nog inte på humör att läsa försäkringsvillkor. Så därför kommer här några snabba tips som kan ge dig pengar du har rätt till.

Du som jobbar

Börja med att kolla om du kan få ut ett diagnoskapital. Det är ett engångsbelopp på cirka 50 000 kr. Diagnoskapitalet kan finnas i en

• gruppförsäkring som du har tecknat via facket eller arbetsgivaren
• privat sjukförsäkring som du själv har tecknat 
• försäkring som din make eller maka har tecknat och där du ingår.

Så rota i pärmar, prata med personalchefen eller facket, eller be maken/makan fundera över om du ingår i hens försäkring.

>> Fler tips i sökandet

Du som är under 25

Har du inga egna försäkringar? Kolla då med dina föräldrar om de har tecknat en barnförsäkring för dig. Om de inte har sagt upp den, så gäller den till 25 års ålder - även om du har flyttat hemifrån. Ring sedan försäkringsbolaget och hör om det finns ett diagnoskapital i försäkringen.

>> På den här sidan finns bolagen som har barnförsäkringar om dina föräldrar behöver påminnas

Säg inte upp en sjukförsäkring

Man ska teckna en sjukförsäkring när man är frisk, för att eventuellt kunna använda den när man blir sjuk. För när man väl får en diagnos är det snudd på omöjligt att teckna en sjukförsäkring. Möjligen kan du få teckna en försäkring som utesluter din diagnos eller så får du betala mycket mer än andra, men då kanske det kostar mer än det smakar.

Gör något annat med dina privata pensionsskvättar

Vid årsskiftet försvann möjligheten att dra av det privata pensionssparandet i deklarationen. Samtidigt fortsätter de pengar du har sparat på detta sätt att vara inlåsta till din 55-årsdag.

Du kan ta ut pengarna om summan understiger 44 300 kr

Nu tipsar minpension.se om att du har rätt att få tillbaka pengarna från ditt privata pensionssparande om totalsumman ligger under 44 300 kr - vilket är detsamma som ett prisbasbelopp.

Hur ska man tänka?

Så om vi säger att du idag är 35 år och har 30 000 kr undanstoppade i ett privat pensionssparande, så kan du säkert göra roligare saker för denna summa än att låta den stå inlåst i ytterligare 20 eller 30 år.

Närmar du dig 55 eller 65 är frågan om det är vettigt att flytta pengarna.

Är du osäker, så ring Konsumenternas försäkringsbyrå och bolla ditt fall med dem.

 Om du vill ta ut pengarna

• Börja med att logga in på minpension.se för att se hur stort ditt privata pensionssparande är.
• Vill du ta ut pengarna, så kontaktar du din bank eller ditt försäkringsbolag. Tänk på att du får betala skatt på summan, så du får inte med dig varenda krona. 

>> Läs blogginlägget på minpension.se

Snabba svar från Försäkringskassan

Nu har Försäkringskassan lanserat en ny tjänst där du kan ställa allmänna frågor och få svar inom två timmar. Du kan också kolla igenom och se vilka frågor andra redan fått besvarade. En fråga som ligger där nu är om man kan börja arbeta deltid även om man är sjukskriven på heltid.

Hoppa över känsliga uppgifter

Tänk på att inte skriva in personliga saker som personnummer och kontonummer, eftersom informationen ligger synlig för alla. Eftersom Försäkringskassan är en myndighet, så blir det du skriver allmän handling. Det betyder att Försäkringskassan är skyldig att lagra informationen och att vem som helst kan begära att få läsa de frågor och svar som har ställts.

>> Här  hittar du Försäkringskassans nya tjänst "kundo"

Vad händer 1 januari och 1 februari?

Den 1 januari höjdes föräldrapenningens lägsta nivå - för den som har tjänat inga eller lite pengar. Tidigare kunde man få 225 kronor per dag, men nu höjs det till 250 kronor per dag. För en månad får man ut cirka 7 500 kronor i ersättning.

Den 1 februari försvinner den bortre gränsen i sjukförsäkringen, så att man slipper bli utförsäkrad. Regeringen har gjort bedömningen att 70-80 % av dem som utförsäkras får sjukpenning igen. Cirka 1 000-1 100 personer har utförsäkrats varje månad under 2015.

>> Regeringens pressmeddelande
>> Information om föräldrapenning hos Försäkringskassan