onsdag 29 mars 2017

Vilka försäkringar behöver man ha?

Och för oss med en diagnos kan man ju också fråga sig "Vilka försäkringar kan jag överhuvudtaget få och ha någon nytta av?" Som vanligt gäller det att väga kostnaden mot det man får och inte kasta pengar i sjön i onödan.

Den 5 mars publicerade Svenska Dagbladet en bra artikel (skriven av Frida Bratt) om vilka försäkringar som är nödvändiga och vilka man kan hoppa över. Informationen i artikeln gäller generellt, men för oss med en diagnos i bakfickan har jag lagt till ytterligare några saker att tänka på.

Försäkringar du måste ha

Hemförsäkring 

Förutom att du kan få ersättning för alla saker du äger, innehåller hemförsäkringen också ett reseskydd i 45 dagar (som går att förlänga mot en extra kostnad). Det är ju bra - framför allt för den som är helt frisk vid utresan (och har varit det i minst sex månader). Då är sannolikheten ganska stor att man får hjälp av försäkringen om man blir allvarligt sjuk eller skadad på resan.

Detta med resor och en diagnos... 
Här gäller det att skilja på två saker - det skydd du har via Försäkringskassan (det blå kortet) och reseförsäkringen du har via hemförsäkringen.

Det blå kortet från Försäkringskassan
Reser du inom EU/EES kan du få vård i det landet på samma sätt som landets egna medborgare. Själv låg jag gratis på sjukhus i London 2014 tack vare detta kort.

Kortet betalar dock inte för ambulansflyg, för där krävs en privat försäkring (genom hemförsäkringen eller en separat reseförsäkring).

Reseförsäkringen via hemförsäkringen
Det är inte så enkelt att vi är skyddade bara för att vi har en försäkring. Försäkringsbolaget betalar egentligen bara för ny sjukdom/skada. Det räcker alltså inte att läkaren intygar att du kan resa, utan du kan behöva göra en medicinsk förhandsbedömning hos försäkringsbolaget också.
>> Mer om att resa med en diagnos i bagaget

Barnförsäkring

På förskolan och i skolan finns en grundläggande försäkring, men den täcker inte sjukdom. En barnförsäkring gäller ofta till 25 års ålder - även om barnet har flyttat hemifrån. Som förälder med en diagnos, kan man ju oroa sig för att barnen kan åka på något otrevligt. Då kan barnförsäkringen vara bra att ha som extra skydd om de skulle få en diagnos före 25.

Tänk också på att det är bra att ta barnet till tandläkaren om det ramlar och slår sig ordentligt i ansiktet. En tandskada kan visa sig många år senare och då är det bra att något noterat om detta.
>> Jämför barnförsäkringar

Försäkringar du kanske ska ha

Olycksfallsförsäkring

Har du en anställning har du troligen en tilläggsförsäkring för arbetsskada (som arbetsgivaren betalar) och som täcker olycksfall på väg till och från arbetet - och på jobbet.

Men om du tycker att du behöver en olycksfallsförsäkring för fritiden så kolla att den omfattar även saker som kan hänga ihop med din diagnos - eller att försäkringen inte blir orimligt dyr för att du har en diagnos.

Livförsäkring

Här får din närmaste familj ett engångsbelopp när du dör. Jobbar du har du troligen en tjänstegrupplivförsäkring som din arbetsgivare betalar för. Kanske räcker den?

Inkomstförsäkring

Klarar du dig och familjen om du blir arbetslös? Eller tjänar din sambo/make tillräckligt? Är du medlem i facket ingår ofta en inkomstförsäkring. Kolla det först.

Försäkringar du kan hoppa över

Produktförsäkringar till saker du köper

Ofta handlar det om extra försäkringar till hemelektronik. Enligt Svenska Dagbladet är försäkringen ofta orimligt dyr i förhållande till priset på varan. Konsumentköplagen ger dig reklamationsrätt i tre år om det är ett ursprungsfel. Ofta har du också en garanti på ett år. Hemförsäkringen täcker om någon stjäl din vara. Du kanske har en drulleförsäkring i hemförsäkringen som skyddar om du tappar grejen i golvet.

Extra avbeställningsskydd till resan

Kolla först om du får samma skydd om du betalar resan med kontokort.

>> Svenska Dagbladets artikel (troligen bara nåbar för prenumeranter)

onsdag 1 februari 2017

När man söker jobb och har en sjukdom eller funktionsnedsättning

Ska jag berätta eller vara tyst? Min MS syns ju inte (om jag inte är astrött för då haltar och vinglar jag numera).

Fast den där gången 2011 när jag blev kallad på intervju mitt i ett MS-skov var ju lite väl spännande. Då visste jag inte att jag hade MS, men mitt påtagliga dubbelseende gick inte att förneka. Piratlappen tog jag av mig innan jag klev in på arbetsplatsen. Jag fick verkligen koncentrera mig för att sätta fötterna rätt i trappan och att sedan hitta rätt huvud på de fyra intervjuarna eftersom jag såg åtta ansikten.

Nu fick jag inte jobbet. Det kan bero på att jag lite svävande undrade om jag hade flackat med blicken. Jag försökte förpacka informationen i "jag håller på att tillfriskna från ett dubbelseende" och det kanske var halvbra... Ärligt talat var jag fortfarande ganska chockad av tillståndet i min kropp vilket säkert lyste igenom.

Efter över fem år med diagnosen skulle jag idag utstråla en större säkerhet och medvetenhet om vad sjukdomen innebär för mig och min kropp.

Vad säger arbetsgivaren då? 

Ja, det kan man undra... Nu hittade jag en artikel som TRR Trygghetsrådet har skrivit. De ägs av arbetsgivare och fack och stöttar uppsagda tjänstemän på privatsidan att hitta nytt jobb vid en uppsägning.

De säger att svaren förstås går isär beroende på vem man frågar. De är dock inne på att ingen gillar överraskningar och att man kan vinna på att vara ärlig. Det viktiga är att man själv ser möjligheter och har förslag på lösningar. Bra referenser som kan styrka den berättelse man serverar är ett stort plus.

Prioritera företag med kollektivavtal - för försäkringarnas skull

Och om man nu ska ut och söka jobb så är en bra presentation nödvändig. För att få ett så bra försäkringsskydd som möjligt är det smart att söka upp arbetsgivare med kollektivavtal. Då får du ett skydd alldeles gratis som arbetsgivaren betalar. Med en diagnos på halsen är du utestängd eller så får du betala dyrt för ett sämre skydd än en frisk. Kollektivavtalet bjuder på
  • en tjänstepension som ger dig extra pension när du blir pensionär
  • någon form av extra skydd vid sjukdom
  • oftast möjlighet att lägga till försäkringar till din familj när du är nyanställd.

Kollektiavtalet är förlåtande. Din diagnos är inte det viktiga här, utan att du orkar jobba.

>> Mer om finessen med kollektivavtal
>> Hela artikeln från TRR Trygghetsrådet

onsdag 4 januari 2017

Nya belopp från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten

Vid årsskiftet händer det alltid ett och annat med ersättningen vi får från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten, eftersom vi får nya basbelopp.

Ersättningar från Försäkringskassan

Här är det prisbasbeloppet som används för olika beräkningar. Det justeras efter konsumentprisindex och den 1 januari 2007 åkte det upp med 500 kr (från 44 300 kr till 44 800 kr). Försäkringskassan bjuder inte på så många bra räkneexempel, så här kommer Swedbanks uträkningar i repris.
  • Högsta sjukpenninggrundande inkomst (SGI) höjs med 3 800 kronor per år. Det innebär att den högsta sjukpenningen höjs med 8 kronor per dag. Det blir knappt 60 kronor före skatt för en vecka med sjukpenning. För den som inte ligger i SGI-toppen blir ersättningen förstås lägre.
  • Garantipensionen höjs med ca 90 kronor per månad för ogift och med ca 80 kronor per månad för en gift pensionär.
  • Högre SGI innebär också en höjd högsta ersättning i föräldraförsäkringen. Tar man ut full föräldrapenning till högsta nivå innebär det 320 kronor mer per månad före skatt.
  • Även studiemedlen höjs. För heltidsstuderande höjs de med 112 kronor till 10 017 kronor för en fyraveckorsperiod.

Glöm inte att Försäkringskassan har nya handläggningsrutiner

Det blir nu viktigare att intyg och papper kommer in i god tid, så att du inte går miste om ersättningen. Ditt nya läkarintyg kommer inte längre att gälla som en ny och automatisk ansökan om sjukpenning.

När jag ifrågasatte handläggningen av min sjukpenning (jag fick rätt, de hade gjort fel) passade jag också på att lägga in en notering om att jag vill att alla nya läkarintyg ska gälla som en ansökan om sjukpenning. I januari får jag se om denna manöver fungerar. 


Ålderspensionen från Pensionsmyndigheten

Får du ålderspension? Då skuttar genomsnittspensionen upp 260 kr per månad, men det kan skilja sig åt en del mellan olika grupper. Viktigt att tänka på för dig som har låg pension är om du har rätt till bostadstillägg eller inte. Kontakta Pensionsmyndigheten för mer information.

>> Mer nyårsinfo från Försäkringskassan
>> Mer nyårsinfo från Pensionsmyndigheten

fredag 9 december 2016

25 % har god koll på sjukförsäkringen

Ju äldre eller sjukare vi blir, desto bättre koll har vi. Det är väl inte så konstigt egentligen. Är man anställd och blir sjuk så betalar arbetsgivaren ut sjuklön de första två veckorna. Den tiden räcker oftast för att friskna till från förkylningar och annat tråkigt. Arbetsgivaren vill inte gärna att den sjuka smittar ner hela arbetsplatsen så att stanna hemma med feber och snorig näsa är rätt vedertaget.

Sedan har vi gruppen som inte blir frisk på några dagar, däribland oss som har en diagnos som sätter diverse käppar i hjulet.

En av fyra har god koll på den allmänna sjukförsäkringen

Ja, det är då vi som är halvgamla eller allmänt kantstötta som har koll. 42 % har noll eller dålig koll. 33 % har lagt sig i mitten, vilket väl innebär marginell till hyfad tiull. Kampanjen Laget Sverige verkar ännu inte ha fått oss att rabbla detta som ett rinnande vatten.

Arbetsförmåga eller inte?

Enligt Försäkringskassans pressmeddelande känner fyra av tio till att Försäkringskassan (bara) ska bedöma vår arbetsförmåga. Men lika många (fyra av tio) tror att Försäkringskassan tar hänsyn både till arbetsförmåga OCH hur sjuk en person är.

Bra eller dåligt att Försäkringskassan inte tar hänsyn till sjukdomen?

För att någon ska kunna bedöma ens arbetsförmåga, så är det väl bra att förstå hur sjukdomen just påverkar arbetsförmågan? Försäkringskassan tar upp ett exempel i sitt pressmeddelande som går ut på att en sjuksköterska med brutet ben förstås inte kan jobba, men det kan kanske en kontorist med samma skada. Ett benbrott är ju rätt konkret, men om inte enskilda läkare ska ha förtroendet att bedöma hur vi med MS, Parkinson, reumatism och andra sjukdomar kan arbeta så undrar jag vem som ska göra det.

Just nu har jag författat ett brev till Försäkringskassan med lektion 1 A i hur min MS fungerar och att jag några dagar (typ fem dagar på ett halvår) kan behöva gå ner från 75 % till 50 %. De tycker att tilltaget kräver ett läkarintyg, men jag kallar nu brevet "en komplettering till min ansökan". Vi får väl se om de nappar.

>> Pressmeddelandet från Försäkringskassan

torsdag 17 november 2016

"Godkänn" varje läkarintyg för att få fortsatt sjukpenning

Många av oss är nog sjukskrivna tre månader i stöten. Sedan förlängs sjukskrivningen och ett nytt läkarintyg ska skickas in. Min läkare brukar skicka intyget direkt till Försäkringskassan och jag lämnar en kopia till min arbetsgivare.

Hittills har sjukpenningen fortsatt att rulla in, men från den 1 november kan det bli ett hack i banan om vi inte bekräftar att det nya läkarintyget ska gälla som en (ny) ansökan om sjukpenning.

Voffor gör di på detta viset?

Med den nya handläggningen lär inte sjukpenning kunna betalas ut "i onödan". Tidigare har Försäkringskassan fortsatt betala ut sjukpenning medan de har väntat på en komplettering av ärendet. Om ärendet sedan avslogs måste sjukpenningen krävas tillbaka, vilket ju är trassligt för alla.

Vad ska vi göra för att utbetalningen inte ska stoppas?

Varje gång sjukskrivningen förlängs, ska vi kontakta Försäkringskassan och bekräfta att det nya intyget ska gälla som en ansökan om sjukpenning. Om vi inte själva ringer, ska handläggaren ringa oss och höra om vi vill ha fortsatt sjukpenning enligt läkarintyget (!).

Hur ofta detta ska göras är inte helt solklart. Enligt pressmeddelandet behöver vi bara göra det en gång under varje sjukperiod. Men om vi förlänger sjukskrivningen med nya intyg i flera omgångar (inte ovanligt vid en kronisk sjukdom), behöver vi inte lämna en ny bekräftelse...

Nåja, det återstår att se hur ofta vi behöver kontakta Försäkringskassan - och om de vinner något på detta eller om det blir en bökigare hantering för alla inblandade parter.

>> Läs mer i Försäkringskassans pressmeddelande

fredag 16 september 2016

Prisbasbeloppet höjs vilket ger lite mer pengar i plånboken

Prisbasbeloppet används för att räkna ut ersättning vi får från Försäkringskassan och även garantipension som en pensionär kan få från Pensionsmyndigheten.

Till årsskiftet skuttar prisbasbeloppet upp 500 kr, från 44 300 till 44 800 kr. Den som har koll på sina prisbasbelopp minns kanske att det sänktes med 200 kr från 2015 till 2016.

Vad innebär detta i pengar?

Ja, det blir ju inte direkt något pengaregn över garantipensionärer och sjukskrivna. 500 kronors skillnad gör inga direkta svallvågor.

Enligt Swedbanks pressmeddelande händer detta:

  • Högsta sjukpenninggrundande inkomst (SGI) höjs med 3 800 kronor per år. Det innebär att den högsta sjukpenningen höjs med 8 kronor per dag. Det blir knappt 60 kronor före skatt för en vecka med sjukpenning. För den som inte ligger i SGI-toppen blir ersättningen förstås lägre.
  • Garantipensionen höjs med ca 90 kronor per månad för ogift och med ca 80 kronor per månad för en gift pensionär.
  • Högre SGI innebär också en höjd högsta ersättning i föräldraförsäkringen. Tar man ut full föräldrapenning till högsta nivå innebär det 320 kronor mer per månad före skatt.
  • Även studiemedlen höjs. För heltidsstuderande höjs de med 112 kronor till 10 017 kronor för en fyraveckorsperiod.

Så fort jag ser någon ny information från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten uppdaterar jag informationen.